Dags att gå i pension (igen)

När jag hade jobbat några år, runt 2007, slog det mig att jag nu jobba tills jag går i pension. Jag hade så många idéer och saker jag ville göra, hur skulle det gå om jag inte är ledig förrän i 70-års åldern? Det hela kändes lite deppigt. Alternativet att göra saker parallellt har inte varit aktuellt eftersom jag älskar att jobba och har fullt fokus på just det jobb jag gör och tycker det är viktigast i världen (just då). Jag började fundera på olika sätt att vara ledig lite längre tid, långt innan pensionen, och kom fram till att ett sabbatsår vart sjunde år (ungefär) skulle vara lagom.

Under de övriga sex åren stoppar jag undan pengar att leva på under det sjunde året, så jag inte behöver snåla då. Mitt första sabbatsår påbörjades under hösten 2010 och gav mig precis de möjligheter och positiva effekter som jag hoppats på. Sedan dess har två väldigt stora förändringar i mitt liv, som jag inte riktigt hade med i grundkalkylen, dykt upp: Barnen. De där sju åren till nästa sabbatsår förlängdes av nästan två års föräldraledighet och det uppenbara dilemmat att jag ju inte kan ta sabbatsår och resa runt, läsa böcker och göra vad jag vill hur som helst längre. Det är inte så systemet med förskola, barn och vardagsliv är tänkt att fungera.

Nu har jag hittat en gyllene medelväg där jag är ledig med min fyraåring på halvtid och jobbar med mitt eget företag resten. Det ger mig tydliga ramar att förhålla mig till och jag har ett driv att maximera de 4 timmar jag kan avsätta för jobb varje dag. Allt jag gör kommer jag dokumentera här.

Jag är ju förstås långt ifrån ensam om att ta sabbatsår då och då och kan varmt rekommendera designern Stefan Sagmeisters TED-talk där han berättar om sina erfarenheter av att ta sabbatsår som jag tycker är väldigt inspirerande.